Linneplagg från Östergötland

För ett tag sedan var jag på kurs i linnesömnad för kursledare Kerstin Nordlinder Arlid på Hemslöjden i Östergötland. Väldigt inspirerande! Kerstin tycker om att sy sina dräktdelar efter gamla original, liksom jag. Jämfört med många hembygdsdräkter som komponerades mer fritt under 1900-talet, ger det ett lite annorlunda uttryck i dräkten när man faktiskt går tillbaka på originalen.

Problemet i vårt dräktområde i norra Östergötland är att det troligtvis inte finns några överdelar alls bevarade och väldigt få särkar. Jag borde undersöka detta ordentligt i hembygdsgårdarnas samlingar någon gång, men det är ett stort arbete att göra isåfall.

Det finns ändå en lysande stjärna på himlen som räddar oss. En ärmsärk med holkärm bevarad i Regna hembygdsgård och uppmätt på ca 1980-talet. Den kallas vardagligt för "Regnasärken" av dräktfolk här i Östergötland och den håller jag på att sy. Över Regnasärken ska man ha en tjusig överdel till högtid, vilket föreslås det av de människor som gjort inventeringsarbetet kring linneplaggen.

Avsaknaden av bevarade överdelar rådde man bot på genom att rita upp ett förslag på en överdel. Jag tror att signeringen ska vara Mia Tholinder. Denna överdel är föreslagen till Skedevidräkten, som är vår mest kända dräkt, men syddes på kurser även till Vångadräkten i högtidsvariant (med svart kjol) under ett par decennier under 80- och 90-talet. 

Jag lånade Maggans tjusiga överdel, som är sydd utifrån det föreslagna mönstret till hennes Vångadräkt.

Mönsterförslaget bygger på de beskrivningar och bilder som är gjorda av Adolf Drake när han dokumenterade dräktskicket i Skedevi. Det bygger också på tanken att linneplagg följer samma utseende över stora delar av landet och alltså inte är särpräglade plagg i olika dräktområden.

Såhär ser förslaget till överdel ut. Mönstret finns på baksidan av pappret och säljs av antingen Folkungagillet eller Hemgårdens folkdanslag. 

Överdelar syddes ofta väldigt korta historiskt sett och det ser man också på förslaget och på bevarade överdelar från andra områden. På så sätt sparade man på det dyrbara linnet. Högtidsöverdelarna var sydda i det allra finaste och dyraste linne man kunde anskaffa, till skillnad från särken som kunde vara av mindre kostbart tyg. Det är alltså ofta särkens tyg man kan skönja i glipan mellan kjol och livstycke om det råkar synas, och inte överdelens.

Tyvärr vet man inte hur överdelarna i norra Östergötland var utsmyckade, men Maggan har sytt nuggor på sin överdel. Nuggor är bara så snyggt! 

Genom att bära en holkärmssärk med lång ärm som Regnasärken samt en överdel, får man alltså dubbla ärmlager. På kursen diskuterade Kerstin och jag att det undre ärmlagret med holkärm borde hjälpa till att hålla ut vidden på överdelens ärm, så att den ser riktigt vid och imponerade ut. Det ville man säkert åstadkomma. Mycket tyg var dyrt och lyxigt.

Korsstygnsmärkning och sprundförstärkning på Maggans överdel.

Till vardags verkar man dock ha gått med bara holkärmssärkarna. Mandelgren beskriver (och verkar förvånad) över att Vångaborna gick omkring med “tvärt avklippta ärmar”. Alltså inga ärmlinningar till vardags.

Själv gillar jag tanken på de dubbla ärmlagren. Det är roligt att det faktiskt finns en holkärmssärk bevarad i Regna, men jag kommer personligen även att sy en hängelsärk, eftersom jag kanske inte alltid vill gå med dubbla ärmlager.

Slutligen något om överdelarna till de etablerade (komponerade) hembygdsdräkterna. På ett typiskt 1900-talsvis är de sydda som en modern blus och når ner strax under kjolens linning. De äldre särkarna är annars ofta längre och fungerar samtidigt som en underkjol. Till hembygdsdräkterna har man istället ofta lagt till separat underkjol eller mamelucker, men det är egentligen ett mer sentida bruk än när dräktskicket är ifrån. Det är ganska typiskt folkdräkter att blanda lite olika tidsåldrar.

Broderi på ärmslutet på Vånga hembygdsdräkt från 1933. Det matchar halsklädets broderi.

Till Vångas och Risinges hembygdsdräkter har man valt holkärm enligt Mandelgrens beskrivning, men man har lagt till broderier på ärmsluten.

Broderi på ärmslutet på Risingedräktens överdel. Det matchar broderiet på mössan.

Mönstren till både högtidsöverdelen och Regnasärken finns att köpa från Folkungagillet eller Hemgårdens folkdanslag. Mönster till hembygdsdräkterna säljs av Hemslöjden.