Problemet i vårt dräktområde i norra Östergötland är att det troligtvis inte finns några överdelar alls bevarade och väldigt få särkar. Jag borde undersöka detta ordentligt i hembygdsgårdarnas samlingar någon gång, men det är ett stort arbete att göra isåfall.
Det finns ändå en lysande stjärna på himlen som räddar oss. En ärmsärk med holkärm bevarad i Regna hembygdsgård och uppmätt på ca 1980-talet. Den kallas vardagligt för "Regnasärken" av dräktfolk här i Östergötland och den håller jag på att sy. Över Regnasärken ska man ha en tjusig överdel till högtid, vilket föreslås det av de människor som gjort inventeringsarbetet kring linneplaggen.
Avsaknaden av bevarade överdelar rådde man bot på genom att rita upp ett förslag på en överdel. Jag tror att signeringen ska vara Mia Tholinder. Denna överdel är föreslagen till Skedevidräkten, som är vår mest kända dräkt, men syddes på kurser även till Vångadräkten i högtidsvariant (med svart kjol) under ett par decennier under 80- och 90-talet.
Jag lånade Maggans tjusiga överdel, som är sydd utifrån det föreslagna mönstret till hennes Vångadräkt. |
Såhär ser förslaget till överdel ut. Mönstret finns på baksidan av pappret och säljs av antingen Folkungagillet eller Hemgårdens folkdanslag. |
Tyvärr vet man inte hur överdelarna i norra Östergötland var utsmyckade, men Maggan har sytt nuggor på sin överdel. Nuggor är bara så snyggt! |
Genom att bära en holkärmssärk med lång ärm som Regnasärken samt en överdel, får man alltså dubbla ärmlager. På kursen diskuterade Kerstin och jag att det undre ärmlagret med holkärm borde hjälpa till att hålla ut vidden på överdelens ärm, så att den ser riktigt vid och imponerade ut. Det ville man säkert åstadkomma. Mycket tyg var dyrt och lyxigt.
Korsstygnsmärkning och sprundförstärkning på Maggans överdel. |
Själv gillar jag tanken på de dubbla ärmlagren. Det är roligt att det faktiskt finns en holkärmssärk bevarad i Regna, men jag kommer personligen även att sy en hängelsärk, eftersom jag kanske inte alltid vill gå med dubbla ärmlager.
Slutligen något om överdelarna till de etablerade (komponerade) hembygdsdräkterna. På ett typiskt 1900-talsvis är de sydda som en modern blus och når ner strax under kjolens linning. De äldre särkarna är annars ofta längre och fungerar samtidigt som en underkjol. Till hembygdsdräkterna har man istället ofta lagt till separat underkjol eller mamelucker, men det är egentligen ett mer sentida bruk än när dräktskicket är ifrån. Det är ganska typiskt folkdräkter att blanda lite olika tidsåldrar.
Broderi på ärmslutet på Vånga hembygdsdräkt från 1933. Det matchar halsklädets broderi. |
Kommentarer
Skicka en kommentar