Det är alltid roligt att träffa dräktbärare som har lite ovanligare dräktvarianter från norra Östergötland. Det är så tråkigt när dräkten blir sedd som en "uniform". Coola Birgitta, 80 år, har en variant av Vångadräkt och den har hon burit i många decennier. Under 70-, 80- och 90-talen togs det fram symönster utifrån dräktdelar som finns bevarade på Nordiska museet.
Man behöver nog lite skinn på näsan för att bära den här Vångadräkten och kalla den Vångadräkt. De flesta känner ju igen den klassiska bygdedräkten från Vånga (från 1933) och kommer kanske peka ut den här dräkten som "fel". Det har Birgitta varit med om många gånger berättar hon. Men då säger hon bara vänligt men bestämt att det här visst är en Vångadräkt. Det har hon sagt i 30 år. Den blev färdig 1988, till hennes 50-årsdag.
Lite senare, efter mitt besök hos Birgitta, hade jag själv svängt ihop den svarta kjolen och det vita förklädet. Såhär såg det ut när vi träffades i våra dräkter sommaren 2019 (se bild), på en folkdansresa till Bornholm. Birgitta är till vänster och jag till höger.
Man behöver nog lite skinn på näsan för att bära den här Vångadräkten och kalla den Vångadräkt. De flesta känner ju igen den klassiska bygdedräkten från Vånga (från 1933) och kommer kanske peka ut den här dräkten som "fel". Det har Birgitta varit med om många gånger berättar hon. Men då säger hon bara vänligt men bestämt att det här visst är en Vångadräkt. Det har hon sagt i 30 år. Den blev färdig 1988, till hennes 50-årsdag.
 |
| Jag till höger och Birgitta till vänster på bilden. Jag gör ett försök att bära ungefär samma dräkt som hon. Men jag fuskar och har inte grönkantat livstycke som Birgitta. |
Jag var överlycklig över att träffa Birgitta, inte minst för våfflorna hon bjöd på. Tygerna i dräkten är vävda av Lasse Vävare i Norrköping, som tillhandahöll tyger till den här dräkten i sin butik under en period. Det är ju fler än Birgitta som har sytt upp den här dräkten.
Lite senare, efter mitt besök hos Birgitta, hade jag själv svängt ihop den svarta kjolen och det vita förklädet. Såhär såg det ut när vi träffades i våra dräkter sommaren 2019 (se bild), på en folkdansresa till Bornholm. Birgitta är till vänster och jag till höger.
Det röda livstycket med gröna kantband brukar sys efter skinnlivstyckets mönster. Det finns en notering på skinnlivets katalogkort på Nordiska museet att det även förekom röda livstycken med gröna kanter i Vånga. Denna uppgift stödjer man sig på när man använder grönkantat livstycke till Vångadräkt. Annars känner de flesta igen det till Skedevidräkten.
.
Birgittas dräkt:
- Den svarta kjolen (Nordiska muséet, Vånga)
- Den svarta tröjan (Nordiska muséet, Vånga)
- Det vita förklädet (Nordiska muséet, Vånga)
- Överdel (A Drakes uppteckning/ skiss Cnattingus 1927)
- Rött klädeslivstycke (Karin Fransson tolkning, efter uppteckn Mandelgren).
- Tyllbroderat halskläde från Vånga (Nordiska muséet, Vånga, används också till Skedevidräkten)
- Kjolsäck (Nordiska muséet, Östergötland)
- Bindmössa, svart med knypplat stycke
- Silversölja av Per Rosenkvist
 |
| Anteckning hos Birgitta om svarta kjolen |
 |
| Halsklädet från Vånga. Här är det återtaget till Vångadräkten. Annars är man van att se det till Skedevidräkt. |
Kommentarer
Skicka en kommentar